Buzzwordet “storytelling” kan stå för så många saker. Det är förvirrande. Får ofta frågan – “Vad betyder det EGENTLIGEN?”. Och på det finns det inget enkelt svar. Däremot tycker att jag att det finns en effektiv tankeregel: storytelling är motsatsen till abstraktion.
“You can’t attach an emotion to an abstraction or intellectual idea.” skriver Alice LaPlante i den utomordentliga boken The making of a story. Tycker att meningen summerar det hela mycket kärnfullt.
Storytelling är att röra och beröra. Det är känslor. Och för att sätta dem i gungning hos en mottagare så behöver du förankra dina stories i verkligheten, långt bort från abstraktionen.
Du behöver börja leta efter de konkreta situationerna som bär essensen av din övergripande berättelse. I det jordiska, det vardagliga. Det som går att skriva och beskriva på ett roligt och engagerat sätt som mottagaren förstår och kan koppla upp mot.
Det är helt enkelt det som du genast känner att du faktisk kan berätta om, utan att det blir krångel på vägen. Det raka och enkla som bär med sig det komplexa.
Så ett tips till dig som vill bli bättre på att hitta dina sköna stories i vardagen: låt din övergripande berättelse manifesteras i konkreta situationer, händelser och möten. Låt det som har en övergripande mening för dig, berättas genom det vardagliga, det verkliga, det som sker på riktigt – inte bara i ditt huvud.
Storytelling är upplevelse och erfarenhet – inte abstraktion. Storytelling är känslor – inte intellekt.
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer