Hej,
Nu är det klart och jag är så innerligt glad att jag hann enligt plan. 12-veckorsprogrammet är ett faktum och Skrivplaneten är från och med nu en öppen sajt utan medlemskap. Yay! Spread the word till alla era vänner som längtar efter inspiration!
Ville så gärna få ihop det innan sommaren drar igång på allvar, jag ville ge er en chans att verkligen lägga tid på er själva, er kreativitet. Att få påbörja programmet i lugn och ro, tror jag betyder mycket. Sen kommer ni vara hooked och inte vilja sluta nämligen… Så roligt och förändrande är det faktiskt.
Det här är livskvalitet. Några futtiga timmar varje vecka med fokus på din egen kreativitet kommer att öppna dörrar som du inte ens visste att du hade i dig. Det kommer att påverka dig på alla nivåer i livet.
(Kunde ej låta bli, ni måste få tjuvkika: Här här introfilmen från vecka 6. Tema: Prestationsångest. Både Kubrick, King, min älskade granne och undertecknad närvarar…)
Lycka till och hör av dig om du har frågor så klart!
Tomrummet…
Så. Nu har jag jobbat med ovanstående konstant under flera veckor. Dagar och nätter, drömt om filmscener, skrivit manus, skrivit om, skrattat mig fördärvad, haft hjärtklappning, vaknat mitt i natten och skrivit sida upp och ner med idéer. Jag har levt på Skrivplaneten och bara studerat jorden då och då, på håll.
Så vad händer nu? När allt är klart? När flowet plötsligt upphör eller ebbar ut? När den kreativa processen liksom… är i hamn…? Ni vet vad jag menar, ni har varit med om det flera gånger. Lansering, projektavslut. Festen är över och alla har gått hem – du är lycklig, men trött och inser att det är du som ska ta hand om disken.
Det blir tomt. Och ganska sorgligt. Den känslan säger väldigt mycket om vad kreativitet faktisk innebär och betyder för oss människor. Det blir tomt och sorgligt när den tar slut… Vi tappar styrfarten och undrar vad vi sysslar med, har svårt att förstå varför allt som var så roligt nyss plötsligt kan vara så platt. Den var liksom vår ledstjärna, det som gjorde riktningen så tydlig och fri från motstånd.
Är det inte så – utan den här dimensionen blir livet platt och lite vobbly? Jo. Enligt mig, i alla fall. Det är därför jag aldrig tänker sluta tjata: kreativitet är liv. Utan den finns inga kullar att bestiga för att kunna känna friheten i att blicka ut över en magnifik utsikt. Ingen berg-o-dal-bana mellan frustration och total lycka när allt sitter.
Men vi behöver inte misströsta! Det är ju kontrasterna som gör allt värdefullt. Svart och vitt, livet och döden, flowet och motståndet. Betydelsen ligger i att äga – med den smärtsamma vetskapen om att kunna mista.
Och snart kommer nästa flow… om vi är tillräckligt lyhörda.
Appropå tomhet: kom att tänka på den här övningen som jag blev inspirerad till av en kär medlem på Skrivplaneten. Den handlar om tomhet – den som skulle uppstå om du inte fanns… Prova den! Den kommer får dig att se ditt värde – både för dig själv och andra i din omgivning. Tycker mycket om den! (Tack Alex!)
Kom ihåg din story – berätta den på Skrivplaneten
Nu när jag öppnat sajten för alla blir det också extra roligt att kunna publicera era stories där. Storyplanen stöttar dig som är egenföretagare i att skapa en konkret och lustfylld kommunikationsplan baserad på din egen storytelling – och nu kan du få ut den till ännu fler. Jag hjälper dig!
Jag hoppas på att hösten blir full av roliga, spännande, inspirerande och lärorika berättelser som jag får äran att publicera. Jag tror vi är rätt gäng för att sjösätta detta!
Höst? Sa jag just det ordet? Det ska vi inte tänk på nu! För nu tar vi midsommar hörni!
Önskar er en glad, frisk, trygg och kreativ sådan! (Men först ska jag putsa fönster…)
Hej så länge!
/ Frida Spikdotter Nilsson
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer