Den här övningen härstammar från meditation, men är mindre laddad med prestation – därför tycker jag mycket om den. Den har växt fram över tid och jag insåg inte vilken potential den har förrän ganska nyligen, när något extraordinärt inträffade för mig när gjorde den. Det verkar enkelt, men inte alltid är det: att blunda… Hur kan det vara en kreativ övning att blunda, tänker du? Jag ska förklara hur.
Den här övningen kräver just det: övning. Dess kraft smyger sig på successivt om man har tålamod.
Egentligen kom övningen till mig av en slump. Jag är ingen särskilt mindful person och kämpar ofta med att få till meditation och närvaro, det kommer inte naturligt till mig. Alltid en kamp. Men då och då hittar jag till fantastiska tillstånd som gör att jag förstår värdet av att faktiskt möta sig själv i den här kampen. Jag förstår också att det handlar om övning och praktik. Mycket verkstad alltså, snack funkar inte alls.
Så. Det var när jag släppte och slutade ”försöka” meditera, som jag började kunna nå inåt på riktigt (tog flera år…). Jag förstod att det viktigaste under mina meditationsförsök var själva blundandet. Pausen från visuella intryck gjorde att något försköts i mig, jag började helt enkelt titta på andra saker. Och efter mycket kämpande började jag se bilder som jag inte kunnat se förut – tack vare mina slutna ögon.
Började skapa världar inuti, rum jag kunde kliva in och ut ur vid behov. När jag behöver dra mig undan eller hitta till en särskild känsla – till exempel i skrivandet.
Därför vill jag i den här övningen uppmana dig att göra samma sak: meditera utan prestige. Det är nästan fråga om en omvänd meditation: du uppnår tillståndet genom att blunda. Det börjar alltså i den fysiska handlingen: att stänga ögonlocken. Och om du gör det tillräckligt länge så uppnår du det meditativa – när ditt sinne är redo för det.
Det kräver en del av dig. Disciplin, uthållighet och frekvens – men jag tror du kommer att uppleva värdet av det om du orkar hålla i.
Slut ögonen och måla egna bilder
- Viktigast i den här processen är din inställning. Tror du på att det här kan vara viktigt för dig? Är du rädd för vad som ska hända? Känner du ett obehag inför att stänga ute den andra världen? Börja med att reflektera kring hur du känner inför det.
- Sätt dig bekvämt, men någorlunda ”alert”. Vi vill inte somna, men gärna falla i någon slags ”dvala”. Tillståndet mellan dröm och verklighet. Du behöver vara trygg och veta att ingen kommer och skrämmer dig.
- Uppgiften är i grunden enkel – men väldigt svår att genomföra eftersom det kan upplevas drygt att inte göra något alls (fast egentligen gör du massor!). Du ska helt enkelt blunda. Utan krav på att uppnå något särskilt. Låt vardagstankar rusa, känn inte att du måste försöka vara avslappnad eller mjuk i sinnet. Enda syftet med övningen är att stänga ute visuella intryck för att släppa in de bilder din egen hjärna kan spela upp för dig – om du ger den en chans.
- Lägg gärna på fysiska balansrörelser under tiden du blundar. Stå rakt upp, rör armarna, stå på ett ben, vandra lugnt i en cirkel – det är bra med rörelse för oss som är rastlösa eftersom det gör att du orkar hålla i lite längre, är min erfarenhet. Du blir mindre uttråkad, det blir mer spännande och dynamiskt – framkallar fler bilder. Och du får känna din kropp på ett sätt du inte är van vid.
- Börja med kortare tillfällen. Kanske tio minuter i stöten. Förläng stegvis – hur fort du går framåt bestämmer du, men målet är att till slut orka hålla ut i minst 45 minuter.
- Du kan, med tiden, börja styra dina tankar in på exempelvis skrivprojekt du har eller problem du vill lösa, saker du brottas med mentalt. Framkalla bilder som du vill se, låt de rusa förbi eller stanna. Njut av tillståndet som uppstår efter ett tag – du blir ett med din kropp och dina tankar. Den fysiska världen utanför blir mest som ett minne.
- Respektera din dagsform och anklaga inte dig själv om det inte funkar. Forcera inte. Känner du bara frustration, ge upp.
Syfte: Stänga ute visuella intryck för att låta hjärnan jobba med annat. Hitta dina inre bilder. Utforska vilka möten som kan ske i dig. Vila från allt visuellt, befria dig en stund.
PS. (Det extraordinära som hände var att jag mötte en av mina novellkaraktärer på ett sätt som knockade mig – kanske skriver särskilt om det mötet vid något tillfälle… hon blev liksom livs levande för mig – väldigt chockartat.) DS
Vad roligt att fick inspo till ditt retreat! Den här lär passa extremt väl där. Den är ju lite speciell och utmanande, men spännande för de som vågar prova. Personligen mötte jag en av mina karaktären i den bok jag håll på med under en sån här sittning. Det var extremt coolt! Hon pratade med mig, men jag kunde inte höra vad hon sa, det var som en tjock glasskiva mellan henne och mig. Ändå blev lite som ett message: du måste föra min talan, skriv nu, annars hörs jag inte, ge mig en röst. Mycket overkligt och ändå helt naturligt på nåt vis. Och jag tror hon kom fram just för att jag inte släppte in andra synintryck… Lycka till! Vore kul att få höra hur det gick…
Wow vad häftigt! Tack för detta tips och övning – inspirerande! Brukar göra gående meditation hemma o det är lite magiskt. Letar efter skrivövningar till ett retreat o det här väckte intresse. Tack!