Idag är det inte så uppåt här. Allmänt klagande coming up. Surfa vidare, rekommenderar jag.
Jag känner mig håglös. Arbetslös. Chanslös. Förvirrad. Lat och oinspirerad. Flummig och mållös. Jag kommer ingen vart och vet inte ens vart jag ska och hur jag ska komma dit. Jag har en hosta som inte ger sig, det ser ut som fan här hemma och jag harvar fortfarande runt på sida ett av boken. Och så har jag en släng av paralyserande fettångest (får det då och då) . Värdelöst i kombination med låghet och ett skafferi som inte går att stänga för att det är så fullt av godis och snacks och kakor.
Blä. Det äldsta jag har att dra över mig är nog min morfars gamla persiska matta från typ 50-talet. Fast jag törs inte för den är garanterat inte det mest hygieniska inslaget i min så kallade inredning. Return of the kvalsters. Terror på kvalsterstreet. När kvalstrena tystnar (fast de är inte tysta, jag kan höra ända från soffan hur de viskar där nere). All work and no play makes kvalsters a dull gang in the matta.
Nej, jag vågar inte.
Det enda rätta är nog att somna och vakna imorgon till en ny och bättre dag. Då ska jag och Julian gå på bio tillsammans. Bara han och jag. Som en liten höstlovsaktivitet fast det inte är min vecka.
Så det blir bättre. Det är klart det blir.
Men Australien ligger fortfarande på andra sidan Tellus.
Horredu, ur de lagsta sinnesstamningarna verkar de roligaste alstren fodas. Det har ar sa HIMMELSKT komiskt skrivet! Hoppas biobesoket blev jattemysigt. Bra film?
Ha ha ha! Även ögoninflammation hoppas jag. Tycker mig känna lite klåda… 😉
Resten också förresten, för allt är övergående.
Fettångesten kan du ju ta och skita i tycker jag!