G’day mate!
Vad minns man från en resa? Om man blundar och återvänder till en plats man lämnat, men konstant dras tillbaka till – var befinner man sig då?
En resa är allt det där som inte fastnar på bild. Soluppgången över en horisont man fick till låns, vars storhet inte går att fånga. Doften av eukalyptusträden och svart kaffe som inte smakar som här hemma. Sanden som gnisslar när man går på den. Friheten och fåglarna som låter som ett barnsligt påhitt. Koalapäls tjock som en tuftad matta. Bananbröd, vänstertrafik, chilicrab och kärlek till människor som finns långt, långt bort, men alltid, alltid känns så nära.
Att resa till en annan del av planeten får mig att känna mig liten – på ett bra sätt. Att se ut över ett brutalt bergslandskap som reser sig från urtiden, att höra vågorna rulla dag och natt, att se upp mot en annan sida av stjärnhimlen – gör alla bekymmer små som sandkorn. Inte för evigt, men för en stund.
Och den stunden… den är kapitulation inför alltings jävlighet. Det är att färdas in till kärnan av existensen, själva definitionen av liv. Vi är så otroligt rökta som art, men naturen – den kommer pågå. Det är trösterik. Det är nästan lycka.
Att vi betyder så lite och livet så mycket.
Av jord är vi komna, utan tvekan. Och hon kommer ta hand om oss även när vi återvänder. Det ska vi vara jävligt tacksamma för, med tanke på hur vi behandlar den moder som bär oss genom tiden med ömhet och respekt.
Kanske levde jag i Australien i ett tidigare liv? Jag vet att det är mångas dröm, ofta ouppfylld, att få komma dit. Jag är som många.
Som barn låg jag och somnade vid min glödande jordglob om kvällarna. Med blicken på den där kontinenten. Jag var alltid för feg. När alla andra reste i övre tonåren. Pluggade, jobbade. Så hamnade jag i Stockholm. Sju mil tog jag mig. Det var sju viktiga mil då. Och kanske var jag ändå inte redo för det storslagna? Kanske var det meningen att det skulle bli som det blev? Kanske blev allt rätt.
Det känns så. Allt blir rätt.
Förutom att jag skrev en novellsamling där nere så råkade jag skriva två bloggar som finns här och här.
Nu ska jag sluta babbla om resan. Jag gillar inte ens reseskildringar själv och kan inte skriva såna heller.
Eller gjorde jag just det…?
Alla dessa våra föreställningar om vad vi kan och inte kan… Undrar hur många käppar vi har och hur många hjul som stannar genom våra liv för att vi omedvetet sätter stopp för oss med våra egna missunnsamma hjärnor. Vi vill nog egentligen inte räkna efter.
Bokvernissage och fotoutställning – Tredje lådan
Novellerna som jag skrev klart down under är en del av projektet Tredje lådan som förväntas bli en roman under nästa år. (Eller jag förväntar mig det åtminstone… )
Gillar du lite annorlunda och uppskattar klurighet vill du kanske titta förbi oss på Galleri Sandelin på Hornsgatan i Stockholm. Där blir det fotoutställning och bokrelease den 5-8 december. Novellerna har gått och blivit ett fotoalbum som säljs i en mycket begränsad upplaga under dessa dagar. Konstfotografen Lena Källberg och jag har enats i en enda fascinerande röra av ord och bild. Allt är analogt och handgjort och så långt från AI som går att ta sig.
Och om du inte är intresserad av boken så är du garanterat intresserad av Lenas enastående originalfoton. Jag vill köpa samtliga, men det är inte görbart eftersom jag inte har några pengar kvar efter vår resa…
Mer detaljer och information hittar du i Facebook-eventet – eller maila mig så kan jag berätta.
Ett rösthantverk och en magisk värld…
Det är ju jul snart. Om du vill komma i stämning kanske du vill lyssna på en julkalender för ljud som jag skrivit manus till. Följ Rösthantverkarna (eller mig – heter @spikdotter överallt utom TikTok som jag aktivt undviker…) i sociala kanaler så missar du inget av dessa absurda avsnitt…
Jag ska berätta mer om A Story A Day vid tillfälle, men jag har redan skrivit för långt. Så det blir bara: kolla in detta om du har barn eller barnbarn eller barnbarnsbarn. Jag är så stolt och happy för detta vackra! Ett helt unikt projekt som jag jobbat med i hemlighet i över ett år. Jag har skrivit tio barnböcker för projektet och du kan prova en hel vecka gratis – lyssna, läs och njut av illustrationerna. En app, en saga om dagen, en helt magisk värld som gräddan av Sveriges barnboksförfattare och illustratörer har skapat tillsammans.
Så långt ifrån AI som man kan ta sig…
Pju. Nu ska jag åka iväg och spela in julpodd. Det blir knäppt.
Kanske ses vi på utställningen, kanske ses vi i flödet, kanske möts vi i en av sagorna – jag uppskattar alla er fina läsare var vi än stöter på varandra.
Ta hand om er!
/ Frida Spikdotter
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer