Hejsan!
“Hela världen är full av genier – och du är ett av dem.” Hennes ögon tårades på andra sidan bordet. Hon tog en sipp från sin kaffekopp och tittade ut genom det stora kaféfönstret, fäste först blicken långt bort sen tittade hon rakt på mig genom tårarna.
“Men det känns inte så.”
Nej. Det känns verkligen inte alltid så… Vi jämför oss, vi känner oss små, vi tvivlar och tvekar på vårt eget värde, vår egen meningsfullhet. Och från alla håll och kanter blåser alla andras framgångar som höstlöv i virvelvinden. Lämnar oss inte ifred, blir grus i våra ögon och grumlar blicken.
Jag tänker ofta på att det är en fin linje mellan att bli inspirerad och apatisk av alla intryck. Alla goda råd, tips och förslag på olika former av förbättringar. Ibland vill man bara bli lämnad ifred, ibland blir det utvecklings-overload för när ska vi få smälta och landa i allt nytt vi hela tiden ska ta del av?
När ska ny kunskap hinna bli klokhet och sen förvandlas till vishet? Om vi hela tiden skakar snöbollen har flingorna aldrig en chans att sakta falla till botten av globen och glittrande lägga sig till ro.
Vi behöver få vara ifred med oss själva ibland. Inte springa oss andfådda, leverera och prestera. Vi behöver få känna att vi är okej i det skick vi är i just nu. Och i de mellanrummen som uppstår, i andningshålen… där bubblar det.
Make room för din kreativitet. Slacka linan och skapa luft i systemet.
Några icke-råd på vägen…
Här följer några icke-råd, några anti-tips: bara några stilla tankesätt och förslag att ta till för att din egen genialitet ska få ta plats och tränga undan det andra. Ett kärleksfullt försök att stötta dig i att värna din egen kreativitet.
• Vänd blicken inåt – gör en lista på alla bra saker du åstadkommit den senaste tiden. Gör sen något som du själv kommer tycker är superlarvigt: läs den högt för dig själv. Jag lovar att du kommer höra orden på ett nytt sätt…
• Vi har olika kapacitet, olika drömmar, olika krafter som drar oss framåt. Fokusera på vad som är din dröm, din kapacitet, din kraft. Och låt andra syssla med sitt.
• Ta rygg på dem du gillar, men gå den väg som passar dig. Ingen kan kopiera någon annans liv eller värv. Försök inte, det snor bara massa energi.
• Ingen kan göra det på ditt sätt. Så är det bara. Bara du har din erfarenhet, din bakgrund, ditt sätt att se, dina ord. Berätta inte någon annans version av din historia. Den kommer alltid kännas som (minst!) ett skonummer för litet.
• Lyssna på musik. Bara så där i största allmänhet. För att det är njut!
• Vänd dig åt rätt håll. Om någon eller något irriterar dig eller sänker dig – titta bort. Avfölj och sätt ner foten. Så fort du känner ett dränage – ge dig av. När du börjar hålla en inre monolog som äter dig – släpp taget och gå vidare. Låt inte andra sno din livstid och ta ditt fokus. Ägna dig åt det som ger dig vidgade vyer istället för irriterat tunnelseende.
Eller gör inget av ovanstående… Det är helt upp till dig! Vi duger ändå.
Häng med mig digitalt!
Vissa älskar hösten, andra får panik. Oavsett vilken kategori du tillhör så finns det massor att hämta i 12-veckorsprogrammet – det hjälper dig att kanalisera din överskottsenergi såväl som att lyfta energinivåerna när mörkret lägger sig och stormarna ökar i styrka. Respektera din kreativitet så kommer den att respektera dig! Jag vågar lova en ny vardag och en starkare upplevelse av livet generellt.
Här är en liten videosnutt från den 9:e veckans innehåll. Titta på egen risk! Att se mig som både skådis, mindfulnessinstruktör och arkeolog är inget för veklingar…
Och du som är gigare, egenföretagare eller har en affärsidé på g… då är Storyplanen din boj i bukten. Jag kommer snart att höja priset från 250 kr till 1.500 kr så har du haft funderingar är det dags att slå till nu. Det är en grym produkt. Skulle aldrig säga det om det inte vara sant.
“Jag vet!”
Och som ett sista medskick vill jag ge er det här som jag råkade göra på en fest häromsistens. Vilken känsla jag fick i kroppen efteråt! Prova nästa gång du är riktigt stolt över något. Det sker något utöver det vanliga…
Och hur slutade min kreativa session i inledningen av det här nyhetsbrevet? Vi bröt upp och tog en promenad. När vi skiljdes åt hade vi kommit överens om att hon skulle hänga lite mindre i sociala medier en tid, eftersom hon befann sig på en skör mental plats. Varje gång det blev övermäktigt skulle hon skicka ett mess till mig. För det blir lättare att hitta perspektivet när vi delar bördan.
Processen pågår. Men tillsammans hittar vi strategier för att rida på den kreativa vågen istället för att dränkas av den.
Inspireras, inte dräneras. Det är grejen.
För faktum är: världen är full av genier.
Och du är ett av dem.
Hej så länge!
/ Frida Spikdotter Nilsson
Senaste kommentarer