Varför ska jag göra skrivövningarna?

Vi har tur som lever i en värld och i ett land där många saker är helt frivilliga. Vi kan välja och vi kan välja bort. Så varför ska just du välja att regelbundet utföra skrivövningar? Varför ska du respektera din kreativitet, du har ju så ont om tid, så mycket att göra. Och de kanske ändå inte leder någon vart? Du kan ju redan skriva, det är kanske till och med ditt jobb.

Jag tänker absolut inte tvinga någon, det är inte min grej. Däremot kan jag försöka förklara varför du ska göra dem och vad det leder till att utföra dem regelbundet.

Skäl ett:

Övningarna gör att du tvingas skriva sånt du normalt sett inte hade valt att göra. Det blir ett motstånd och motstånd är bra för den kreativa processen, när du upplever att allt inte flyter på är det ofta ett tecken på att du är på väg åt rätt håll. Du stretchar dina utvägar, tänker ut ditt eget förhållningssätt, reflekterar över hur du vill lösa uppgiften.

Sätt detta i relation till allt vi skedmatas med i våra sociala flöden, serier designade till beroende och rubriker anpassade efter klickbarhet. Skapa eget. Var rebell. Skriv dig bort från strömmen. Gör det för din egen skull.

Om du vill utveckla dig språkligt så behöver du öva på det, annars kommer ingenting hända.

Skäl två:

Nu höll jag på att skriva att skrivandet är som en muskel, men det lät ju larvigt och futtigt? För det är mycket mer än så. Det är en möjlighet på så många plan. Det är meditativt, introspektivt, roligt och magnifikt. Skrivandet hjälper dig att förklara och förstå, reda ut och sortera sånt som annars kan upplevas som ett kaosartat brus i skallen. Så om inte annat – skriv för att tysta bruset och få en klarare blick. Du hjälper dig själv att vässa tanken, formulera din verklighet, se konturerna, förstå på djupet.

Sätt ord på det! Så lättar dimmorna. Jag svär.

Skäl tre:

Skrivandet är en utmärkt metod för att få syn på saker, det som ligger under och gror, i ditt bråddjupa undermedvetna. Det är ett sätt att få syn på din egen process och uppmärksamma var du befinner dig. Du ser den egen utveckling i svart på vitt – oavsett om du ger dig in i det för att utveckla språket, vässa din kommunikation eller få fler självinsikten.

Ibland är det omöjligt att få ut orden, ibland rinner dem som ett vatten. Vissa dagar är mörker, andra bländande ljus. Du noterar, accepterar och hanterar via orden som kommer från den absolut närmaste källan – dig själv.

Skäl fyra:

Skrivande generellt är ett oerhört lättillgängligt och billigt sätt sköta någon sorts egenterapi. Inte som en ersättare, men som ett komplement. Börja morgonen med att rensa ut – att strömskriva… så enkelt och så kraftfullt.

En terapitimme gör inget välmående, som vi vet. Upprepa, rutin, älta, gör om, prova… Övning handlar om att göra saker många gånger för plötsligt händer det något oväntat.

Skäl fem:

Jobbar du med text i någon form – vilken form som helst – är skrivövningarna ett sätt att hålla språket levande. Att variera, prova nytt, byta genres, utmana din tonalitet, upptäcka nya dimensioner i dig själv som skribent. Det blir roligare, mer innehållsrikt och ett sätt att förnya dig som skrivande person. Du själv utvecklas varje dag – självklart gör också ditt skrivande det. Om du låter det hända.

Håll hjärnan igång och låt kreativitet flöda genom orden.

Skäl sex – kanske det viktigaste?

Det är roligt och lustfyllt! Att utforska dig själv, dina minnen, dina inre galenskaper – förvandla motgångar till artwork, göra kriser användbara och alla dina dimensioner synliga. Alltihop genom att bara använda något som du annars bara tar för givet för att du kunnat det så länge – din förmåga att uttrycka dig skriftligt via ord…

“Men jag har inte tid…”

Och om du anger tidsbrist som en anledning vill jag att du frågar dig själv hur mycket tid du spenderar med din telefon i handen? Eller framför en teveserie som du inte kommer att komma ihåg om ett halvår?

Jag slår vad om att du kan tänka dig att byta ut några av alla de timmarna mot en häftig upplevelse där du får möta nya världar, berätta nya historier, få andra kickar som kommer inifrån. Du är inte ett offer för en tid som passerar, du är den som gör något av den tiden du får. Du väljer.

Jag vill också att ställa en hård, men kärleksfull, fråga: har du råd att inte respektera din kreativitet? Vill du leva så? Är det det aktiva livsval att trava på i gamla hjulspår? Om det är så, respekterar jag det fullt ut! Men gör det i så fall som ett medvetet val, inte som något du ångrar sen…

Skrivandet öppnar nya vägar inom alla områden. Det är ett verktyg och en metod som är till för alla. Prova. Och om det inte är din grej – du har min respekt och mina sympatier. Men gå inte genom livet utan att någonsin ha provat.

Vägen fram!

Hur ska du få det gjort och göra övningarna till en vana du bara inte kan vara utan? Som morgonkaffe eller kvällste. Som ett behov. Hur ska det börja klia i fingrarna? Ja. Som med allt annat – planera, avsätt tid, genomför, upprepa.

Du ska boka av egen exklusiv skrivtid i din kalender och ställa in en påminnelse. Du börjar med tre dagar i veckan, en timme per tillfälle. Om det känns orimligt – minska antalet tillfällen, men låt det fortfarande vara en timme. Det är viktigt att du får sammanhållen tid.
Du ska stänga av alla notiser på telefon och dator. Om du inte klarar det får du skriva för hand en tid och sen försöka igen.
Du ska göra en lista på fem platser eller omständigheter där skrivandet tar extra fart för dig, där du kan hitta fokus. I största möjliga mån: försätt dig i det tillståndet eller uppsök den platsen den första tiden när du spikar rutinen.
Det är inte alltid det flyter på. Om det inte gör det – övertala dig själv lite lagom bryskt, utan att forcera (du kommer lära dig skillnaden på när du behöver ta i med hårdhandskarna och när du behöver släppa taget om dig själv en stund…). Detta görs lättast genom att identifiera de där tysta inombordssuckarna och sen helt enkelt skita i att sucka dem. Tänk istället – nu jävlar.

Om en timme har du skapat något som inte ens finns än.