Du har det i dig – det tar bara lite olika lång tid för oss att locka fram det. Jag snackar om det förunderliga språket, de otippade orden, det känslomässiga och vackra. Vi kan kalla det för “det poetiska”, för att göra det enkelt. Här kommer en övning, eller kanske snarare en utmaning, som sporrar dig till att gå utanför dina vanliga ramar. Skriv en dikt om dagen under en vecka. Är du modig nog? Kanske kan du till och med gå så långt att du publicerar din utmaning i någon kanal…? Du törs!
Kan inte påstå att jag har full koll på vad som är en bra dikt eller dålig. Men behöver man verkligen veta det? Kanske snarare är så att det är en fördel att vara fri i den här tanken?
Koll eller inte – jag är människa och vet vad som berör. Det får räcka som måttstock för att bedöma vad som är bra: det som får saker att röra sig inombords är bra. Vad det är, är individuellt.
Kort sagt – vad som är en dikt är fritt och upp till dig att bestämma.
Här kommer några tips att ta med dig under dina sju dagar – som börjar… *trumvirvel*… idag! En dikt om dagen under en vecka, helt enkelt.
Om du är riktigt hardcore går du ut i ditt nätverk och berättar att du håller på med en utmaning och tänker bjuda dem på dina rader… Lämna komfortzonen och se vad som händer.
Känner du pirret i magen…? Det är början på något.
Dina underbara ord, din tolkning av världen
- När du bestämt dig för att anta utmaningen – börja se din omgivning på ett medvetet sätt. Samla på intryck som du kan använda i dina dikter. Små berättelser, skeenden, dofter, annorlunda tankar som poppar upp i ditt inre. Håll tanken under hela perioden. Det är bara sju dagar – det grejar du!
- Meditera dig fram. Meditation ska ju normalt sett rensa ut – med hjälp av andningen ska du fokusera på inget och släppa taget. Vad händer om du mediterar kring dina dikter? Istället för att tänka på inget – tänk på ordmoln som du sen kan plocka ner och göra poesi av. Vad ser du? Vad hittar du där?
- Strömskriv med penna och papper. Improvisera. Låt bara orden flöda. Plocka sen ut det bästa och förvandla till poesi. Ditt poetiska uttryck.
- En bra hjälp på vägen: Ta fram en bok, tidning eller skrift du inte är rädd om. Något du kan stryka i. Hämta en svart tjock penna och börja stryka ut ord på sidan tills bara några blir kvar. Din dikt! Om du vill kan du ta den och jobba vidare – eller bläddra till nästa sida och fortsätt.
- Kreativitet kan behöva avgränsa sig för att leva upp. Bestäm dig för ett tema för de sju dagarna – ditt kök, en resa, ditt husdjur, bussar, en krukväxt, saker du ser på promenad, dikter om sju vänner – till exempel. Låt alla din dikter handla om ditt specifika tema på ett eller annat sätt. Kanske bli delar i en längre berättelse?
Syfte: Öppna upp ditt sätt att skriva. Utmana dig själv, gå utanför boxen. Utforska dikten som en fri form som hjälper dig att hitta nya dimensioner i ditt övriga skrivande.
Denna var rolig. Det kändes svårt och till och med lite läskigt att skriva en dikt, men det gick mycket lättare än jag trodde. Den fick handla om barnen och även om den inte gör mig till Oscar Wilde så var det roligt att prova ett helt nytt sätt att skriva. Den mitt självförtroende – allting GÅR ju. Sen blir det mer eller mindre bra, men det kan man ju strunta i.
Oh yes! Vi FÅR göra sånt här, även om vi inte är Wilde. Fast det kan få oss att närma oss vår egen lilla inre Wilde, kanske förflytta oss närmare något som vi inte visste att vi hade där inne. Tycker också att det hjälper till att hitta det som verkligen KÄNNS i oss – för den här typen av skrivande kommer ju från nåt sorts känslocentra. Från början kanske vi försöker vara pretentiösa och prestera något fint. Men den fasaden orkar man ju inte hålla på med någon längre tid. och vispa – när man hänger i ett tag – når man till en annan frekvens… Där man slutar prestera, slutar döma sig själv… och där finns andra ord att hämta. Kör vidare! Njut och ha kul!
Det blev 2 dikter som bara hoppade ut på pappret! Häftigt! Ditt nyhetsbrev kom lägligt igår, nu är jag redo att vara med. Utforska min resa genom att skriva mera.
Så glad att du landat här Ramona! Och säger bara – wow för dikterna… Visst är det häftigt när det händer. Ibland känns det som att det är pennan som skriver, inte huvudet. Vad fint att nyhetsbrevet kom i rättan tid. Sånt har betydelse! Kanske finns en mening.
Hur som helst – otroligt glad ha dig med på tåget. Skrivandet som reskamrat är det bästa sällskapet som tar dig framåt till horisonter du inte trodde du skulle se. Fint att få vara med på ett hörn!
/ Frida
😘