Övning ger färdighet

Som en litet genrep inför Davids kanadaresa har jag varit själv med barnen två kvällar i rad. Ett ypperligt tillfälle att få känna på vad som komma skall.

Igår började det bra. Alla under 18 sov runt 21.30 och jag började kolla på en film (som det visade sig att jag redan sett… oflyt). Ganska snart började Julian hosta och cirkusen var igång. Rufus vaknade och Julian hostade. Rufus somnade och Julian hostade. Rufus vaknade igen och Julian hostade så han nästan kräktes. Jag sprang och sprang med nässpray och vattenglas, välling och kuddar. Sen blev jag som Alfons pappa som bara somnade mitt i allt.

Ikväll var vi, tack och lov, bortbjudna på middag. När vi kom hem hade Julian en hel majbrasa i baken och sprang runt och lekte den fridfulla leken ”Inte nudda golv”. Under tiden försökte jag fåfängt lägga en skrattade Rufus i spjälsängen. Efter tio utbrott och nitton försök att få Julian att lugna sig spred sig en misstänkt lukt i sovrummet. Där låg Rufus och garvade i sina egna spyor. Byta lakan, byta pyjamas, byta snuttefilt, byta blöja. Byta barn?

Men som det proffs man är fick jag dem båda att till slut somna. Så nu sitter jag här med en välförtjänt öl och väntar på att Julians första hostattack ska starta. Men fram tills dess tänker jag njuta av lugnet.


Som en litet genrep inför Davids kanadaresa har jag varit själv med barnen två kvällar i rad. Ett ypperligt tillfälle att få känna på vad som komma skall.

Igår började det bra. Alla under 18 sov runt 21.30 och jag började kolla på en film (som det visade sig att jag redan sett… oflyt). Ganska snart började Julian hosta och cirkusen var igång. Rufus vaknade och Julian hostade. Rufus somnade och Julian hostade. Rufus vaknade igen och Julian hostade så han nästan kräktes. Jag sprang och sprang med nässpray och vattenglas, välling och kuddar. Sen blev jag som Alfons pappa som bara somnade mitt i allt.

Ikväll var vi, tack och lov, bortbjudna på middag. När vi kom hem hade Julian en hel majbrasa i baken och sprang runt och lekte den fridfulla leken ”Inte nudda golv”. Under tiden försökte jag fåfängt lägga en skrattade Rufus i spjälsängen. Efter tio utbrott och nitton försök att få Julian att lugna sig spred sig en misstänkt lukt i sovrummet. Där låg Rufus och garvade i sina egna spyor. Byta lakan, byta pyjamas, byta snuttefilt, byta blöja. Byta barn?

Men som det proffs man är fick jag dem båda att till slut somna. Så nu sitter jag här med en välförtjänt öl och väntar på att Julians första hostattack ska starta. Men fram tills dess tänker jag njuta av lugnet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *