En sån där dag…

Idag känner jag hur svackan, den jag väntat på under den senaste månaden, kommer smygande.  Känner hur uppförsbacken liksom tornar upp sig. Det började redan igår när jag såg en film som jag vet att David hade älskat. Dumt gjort. Men jag kunde ju inte veta innan.

Hur som helst så känns det extra kränkande att Sushi-kvinnan glömde skicka med pinnar just idag. Det känns extra typiskt att jag nu får jag sitta vid skrivbordet och äta sushi med gaffel och fingar, the stenålder way. Don’t need to rub it in, liksom.

Det är inte schysst. Jag tycker inte det. Inte just idag.

3 reaktioner på ”En sån där dag…

  1. Du vet att i Japan så äter de sushi med händerna. Eller så har jag läst. Ser det som en positiv sak då. Du fick just en ursäkt för att prova sushi the right way.

  2. Mark: fast det kändes inte som att de andra på kontoret hade den insikten…
    Martin: tack… eller säga sushi-kvinnan ett sanningens ord nästa gång?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *