Jag längtar intensivt efter mina barn. Det är måndag och det är min tur att ta dem, egentligen.
Men jag har fått dispens eftersom en av männen i mitt liv är i stan just nu. Och jag delar fascinationen för honom med en annan man i mitt liv. Thank god.
Jag och M ska gå och se Cleese på Cirkus nu. Vi bokade i februari och bestämde redan då att vi skulle gå och se honom, även om vi inte hade fortsatt tillsammans. Det finns inte så många på jorden som kan använda Fawlty Towers-citat med exakt precision på ett adekvat sätt i sin vardag. (Det är M och syrran som jag känner till.) Sånt måste uppmärksammas och vårdas.
Då kändes oktober helt avlägset, som om den månaden aldrig skulle komma.
Och nu måste jag gå, annars hinner jag inte.
Vad konstigt det är ibland.
Senaste kommentarer