Vi åkte till vännerna i Katrineholm igår. Det gick bra. Vi åt och drack och skrattade och sen blev det morgon. Alldeles för fort, i vanlig ordning.
Hemresa. Jojomensan.
Den konstanta ljudmattan av skrik och bråk i baksätet var så ihållande att jag nästan började gråta redan innan Flen. Jag fick stanna var tionde minut för att plocka upp dataspel, godispåsar och böcker som tappades på golvet. När vi äntligen kom till Järna och skulle upp på motorvägen hade jag närstuderat de flesta rastplatser och busshållsplatser längs vägen samt grundligt kontrollerat att varningsblinkersen funkade upprepade gånger.
Vi svänger in på Coop i Västberga för att handla middag. Julian väntade nattgästkompis som skulle komma med tillhörande föräldrar vid 17-rycket. Rufus gör entre genom att lägga sig raklång i svängdörrarna och gallskriker sig sen genom hela affären och avslutar med att smita när jag står i kassan och ska betala. Jag skickar iväg storebror.
– Hämta din bror! Han försvann och jag har precis dragit mitt kort. Skynda dig!
Han hittas ute på parkeringen dit han kom genom att dra några varv i svängdörren igen. Vid det här laget är jag så förbannad att folk flyttar på sig när jag kommer. Jag kastar in honom i bilen. Han gallskriker. Jag är tyst och tänker att det kanske har nån slags effekt att göra helt tvärtom mot vad jag brukar. Ingen som helst skillnad.
Jag kör ut från parkeringen, bort mot Årsta och har precis svängt in mot vårt område när han kissar på sig.
Väl hemma parkerar jag bokstavligen I en snöhög, tömmer bilen på ett ton packning och går sammanbiten upp mot vår port. Efter går Julian mitt i gatan och spelar sitt dataspel och Rufus stapplar bredbent efter och skriker “Väääänta!”.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Så jag bara nollställer.
Köp Efter Morris här:
Håller med tidigare talare: väldigt roligt beskrivet. Men fy f-n för såna dagar! Får mina segdragna brottningsmatcher mot teknik- och datorstrul att framstå som rena paradiset.
Pi; Nu kan det väl bara bli bättre! *kram* Sara; puss! Tiina; Kvinnor som hatar busschaufförer? Kram fina du!
Jag tror att Noomi Rapace skulle hantera rollen superbra. Kan se henne framför mig, skrikandes på SL-chauffören. Kram mitt i allt elände.
Fast en underbart roligt beskriven jävlig dag. Man kan göra film på det här.
Tack snälla för senaste kommentaren, strax före jul. Jag har varit i en bubbla – jullovsbubbla. Urskönt. Snart är det verklighet igen. Dvs. J O B B . Vill skicka en tröstande kram till dig. Låter som en smått jävlig dag. k r a m .