Frida Spikdotter Nilsson

Forts

Jaha. Jag rör mig långsamt och allting tar hundra år. Men jag kan rör mig. Men enligt Murphys lag om alltings jävlighet så varar aldrig lycka särdeles länge. Det har börjat rinna något konstigt ur Rufus öra. Igår morse gallskrek han en längre tid och varken jag eller David var kloka nog att inse att det var örat som gjorde ont… Sopiga päron. Ringde Vårdcentralen i Årsta nu och fick tid klockan 11.00. (Love Årstas vårdcentral, by the way! Bara den är en orsak att aldrig flytta härifrån!) "Det låter som öroninflammation" tyckte sköterskan på telefon. Kan det vara det? Han har ingen feber? Och han verkar inte ha haft ont sedan igår? Har vi satt ett öronbarn till världen? Spänningen är olidlig och fortsättning följer… Jaha. Jag rör mig långsamt och allting tar hundra år. Men jag kan rör mig. Men enligt Murphys lag om alltings jävlighet så varar aldrig lycka särdeles länge. Det har börjat rinna något konstigt ur Rufus öra. Igår morse gallskrek han en längre tid och varken jag eller David var kloka nog att inse att det var örat som gjorde ont… Sopiga päron. Ringde Vårdcentralen i Årsta och fick tid klockan 11.00. (Love Årstas vårdcentral, by the way! Bara den är en orsak att aldrig flytta härifrån!) "Det låter som öroninflammation" tyckte sköterskan på telefon. Kan det vara det? Han har ingen feber?...

Läs mer

Sjukdom – next level

När man inte trodde det kunde bli värre tog sjukdomen ännu ett varv. Igår kunde jag inte sitta överhuvudtaget. Så fort jag försökte kom ett svagt feberillamående smygande och det var bara att uppsöka första bästa säng eller soffa. Hemskt! David, Julian och Rufus var inne i stan och hälsade på Maria, Martin och Morten medan jag sov. När de kom hem hade de med sig värktabletter, nässpray och annat härligt knark. För ett par timmar blev allt bättre och jag såg verkligen ljuset i tunneln. Trodde jag. Vaknade med frossa några timmar senare och en Rufus med magsmärtor spädde på gåshuden. Han skrek så han blev röd och var helt hjälplös. Oförskämt. Alltså allvarligt talat. Jag har lovat David en vecka på valfritt spa. Utan honom hade jag nog tynat bort här, inlindad i mitt eget snor. Lägenheten ser ut som ett sanatorium och luktar säkert som ett också. Jag har ingen aning för jag känner varken smak eller lukt av någonting. Men nu tycker jag mig se ännu ett ljus i tunneln eftersom jag faktiskt sitter upp och skriver det här. En stor fördel är dock att jag lyckades läsa ut Sara Stridsbergs Drömfakulteten. Valerie Solanas dödsscen gör ett ganska starkt intryck när man själv känner sig döende. När man inte trodde det kunde bli värre tog sjukdomen ännu ett varv. Igår kunde jag inte sitta överhuvudtaget. Så...

Läs mer

Den onde fris

David blev ikväll utsatt för smärtsam behandling. – Jag är en ond frisör. – Jag tycker att du får lite som en rock n' roll-frisyr nu. David tycker han är lik Gustav Vasa. Jag tycker bara att det var hur kul som helst. Så roligt att febern verkar ha kommit tillbaka. Framtida karriären utstakad? Gustav Vasa?...

Läs mer

Stackars mig

Senast igår sa jag att jag aldrig får feber. Sen slog den till, febern from hell. Helt däckad fick jag gå och lägga mig 20.30 för att sova i tolv timmar. Snorproduktionen är imponerande. Idag har jag sovit bort större delen av dagen men sen både lyckats äta, prata och gå omkring. Feber var en helt ny och intressant erfarenhet för mig. Kändes ungefär som att vara svårt solbränd. Frossa och ont överallt. Men jag ser inte lika brun ut som efter en dag på stranden. Så här illa var det. På allvar. Fil, the och en macka. Men sen gick det inte mer. Rufus och jag slaggade ihop. Julians energi var det inget fel på. Som vanligt....

Läs mer

Semla eller mormor?

Mormor köpte semlor till Julian men det gick ganska långsamt hem från dagis ändå. – Men kom nu då! Vill du inte hinna träffa mormor innan hon ska åka tillbaka hem? En stunds tystnad. – Jo… Men jag vill hellre träffa semlan. Mormor köpte semlor till Julian men det gick ganska långsamt hem från dagis ändå. – Men kom nu då! Vill du inte hinna träffa mormor innan hon ska åka tillbaka hem? En stunds tystnad. – Jo… Men jag vill hellre träffa semlan....

Läs mer

Prenumerera på nyhetsbrevet:

Senaste kommentarer