Hej i våren,
Den här tiden på året gör mig alltid så nostalgisk. Det är något med de flyktiga färgerna, de söta dofterna, de dammiga gatorna. De är förankrade i barndom och frihet, så lätt att sjunka tillbaka genom tiden och vilja stanna där i enkelheten, ansvarsfriheten. Att cykla fort, klättra högt, kasta långt. Ljusa kvällar utan slut, svala lakan och nattöppna fönster mot mystik, mörker, vuxenröster och evigheten.
De där stunderna som var så långa då, men så sekundkorta nu. Minnet famlar efter dem. De är som genomskinlig dimma över en spegelblank havsvik – går inte att ta, går inte att behålla, går inte att närma sig utan att de skingrar sig och upplöses…
… förutom genom skrivandet. Stunderna blir verkliga igen genom orden på pappret, orden på skärmen. Dimman lättar och det blir plötsligt möjligt att skriva oss tillbaka i tiden, skriva fram de fasta konturerna. Minnena skulpteras fram och gör dem verkliga igen.
Använder du skrivandet så? Ibland känns det som att det är dess viktigaste funktion: att få oss att fånga och förstå oss själva.
Hör gärna av dig till mig och berätta hur du använder skrivandet! Jag vill höra, jag vill veta – frida@skrivplaneten.se
På jorden
Det snackas ju en del om resandet nuförtiden – hur kommer det se ut framöver egentligen? Hur kan vi förflytta oss utan att riskera hälsan för både oss själva och våra medmänniskor?
Själv är jag osugen på några längre avstickare för tillfället. Försöker sen länge begränsa mitt flygande, men nu känns det om möjligt ännu mindre lockande att trängas på flygplats, packas på plan och andas i grupp i flera timmar. Nej. Jag stannar nog på marken ett tag framöver, trots allt. Älskar tåg och till Berlin tar jag mig på tolv små timmar. Den känslan räcker för mig.
Däremot har jag märkt att den här insikten har fått mig att söka andra tripper. Läser andra böcker, undersöker nya dimensioner inåt, experimenterar med nya tankar, nya tillstånd. För äventyret behöver vi, tror jag. Suget försvinner inte.
Och på den positiva sidan: nu finns tiden, lusten och lugnet att söka annat.
Sommaren är räddad – 12 veckors utforskande av din kreativitet!
Och med tanke på tiden: det är inte helt ogenomtänkt att mitt 12-veckorsprogram i kreativitet släpps i början av juni… Jag har satt ihop det för alla er som vill ta resandet till en ny nivå den här sommaren. När vi inte kan åka iväg, åker vi inåt.
Varje vecka har ett begränsat tema och innehåller en kortare text samt tre noga genomtänkta övningsuppgifter där du får utforska din kreativitet på olika sätt. Tanken är att det ska vara lättillgängligt och funka som trigger för dina tankar – ett sätt att dra igång processer som du kanske inte varit i kontakt med innan.
Varje steg bygger på det föregående och efter 12 veckor har du öppnat upp, konfronterat dig själv och kommer förhoppningsvis ut som en lite klokare person med nya sätt att se på dig själv och vad du är kapabel till om du bara gör dig mottaglig. Resultatet blir en väckt förmåga att kommunicera med hela dig – för dig som vill ta din berättelse ut på nya stigar.
Om du har frågor kring programmet kan du maila mig!
Vill du dela med dig av din story?
Jag fick en idé häromveckan. Eftersom Skrivplaneten är på väg att förändras en smula (kommer att bli en öppen blogg med lite mer drag) – varför inte skapa en plattform för samtal och nätverkande kring stories där fler kan vara med och bidra? En möjlighet där vi delar med oss till varandra – för lärande, inspiration och nytänk kring storytelling?
Därför tänkte jag att vi kan börja testa. Så här: Du som gör Storyplanen och känner ”Där satt den!” får en chans att också publicera den på Skrivplaneten för att nå ut till fler. Storyplanen riktar ju sig till egenföretagare, men jag har fått feedbacken att den passar utmärkt även för att utforska frågeställningarna kring massa annat kopplat till den personliga berättelsen – för dig som är idéskapare, framtidsdrömmare och vardagsberättare. Alla får vara med!
Det är inte ens dyrt. Kolla in här och testa på de första frågorna innan du bestämmer dig!
Som vanligt kastar jag mig ut… Om det finns intresse hos er som gör Storyplanen så väljer jag ut ett par texter per månad – som jag också ger feedback på innan publicering. Jag är enväldig domare för vilka texter som väljs ut – min utgångspunkt kommer vara att lyfta berättelser som utgör ett bra exempel och en inspiration till fler att jobba med stories.
Du får lite extra glädje i att få texten klar och skarp – samtidigt som du plötsligt har en extra kanal att synas i. Givetvis postar jag ut din text i Skrivplanetens sociala kanaler och här i nyhetsbrevet.
Kan det vara nåt? Jag tror det. Det känns bra i magen i alla fall. Det brukar vara ett gott tecken (eller är det endast det gamla vanliga suget efter ostbågar…?)
Det här raderna skickas från mitt kontor – där jag inte befunnit mig sen i mars. Det känns exotiskt… Kanske är det så vi behöver se på det – vardagen är det nya resandet?
I så fall ligger hela världen framför våra fötter.
Hej så länge! Och stay safe.
/ Frida Spikdotter Nilsson
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer